Superkalender

Flaggdagar 2026

Under 2026 infaller 18 allmänna flaggdagar i Sverige. Vilka dagar som är flaggdagar regleras i förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar. Listan nedan gäller 2026; längre ner finns även 2027.

Alla flaggdagar 2026

  • januariHar passerat
    torsdagRöd dag
  • januariHar passerat
    onsdag
    Konungens namnsdagKung Carl XVI Gustafs namnsdag
  • marsHar passerat
    torsdag
    Kronprinsessans namnsdagKronprinsessan Victorias namnsdag
  • aprilHar passerat
    söndagRöd dag
  • aprilHar passerat
    torsdag
    Konungens födelsedagKung Carl XVI Gustafs födelsedag
  • majHar passerat
    fredagRöd dag
  • majHar passerat
    söndagRöd dag
  • majHar passerat
    fredag
    Veterandagen
  • juniHar passerat
    lördagRöd dag
  • juniHar passerat
    lördagRöd dag
  • juliHar passerat
    tisdag
    Kronprinsessans födelsedagKronprinsessan Victorias födelsedag
  • augustiHar passerat
    lördag
    Drottningens namnsdagDrottning Silvias namnsdag
  • september
    söndag
    RiksdagsvaletDag för val i hela riket till riksdagen
  • oktober
    lördag
    FN-dagen
  • november
    fredag
    Gustav Adolfsdagen
  • december
    torsdag
    Nobeldagen
  • december
    onsdag
    Drottningens födelsedagDrottning Silvias födelsedag
  • december
    fredagRöd dag

Flaggdagar 2027

Nästa år infaller 17 allmänna flaggdagar.

  • Nyårsdagen
  • Konungens namnsdag
  • Kronprinsessans namnsdag
  • Påskdagen
  • Konungens födelsedag
  • Första maj
  • Pingstdagen
  • Veterandagen
  • Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag
  • Midsommardagen
  • Kronprinsessans födelsedag
  • Drottningens namnsdag
  • FN-dagen
  • Gustav Adolfsdagen
  • Nobeldagen
  • Drottningens födelsedag
  • Juldagen

Är alla röda dagar flaggdagar?

Nej. 6 av Sveriges 13 namngivna röda dagar är inte flaggdagar.

  • Trettondedag jul
  • Långfredagen
  • Annandag påsk
  • Kristi himmelsfärdsdag
  • Alla helgons dag
  • Annandag jul

Av påskhelgens röda dagar är bara påskdagen flaggdag. Långfredagen och annandag påsk är det inte.

Att listorna skiljer sig är inget förbiseende. De kommer ur olika författningar: de röda dagarna ur lag (1989:253) om allmänna helgdagar, flaggdagarna ur förordning (1982:270). En dag kan alltså vara ledig utan att man flaggar, och tvärtom.

Är alla flaggdagar röda dagar?

Nej, och det är den vanligare förväxlingen. Bara 7 av årets flaggdagar är röda dagar.

  • Nyårsdagen
  • Påskdagen
  • Första maj
  • Pingstdagen
  • Sveriges nationaldag
  • Midsommardagen
  • Juldagen

Övriga flaggdagar är vanliga arbetsdagar. Konungens namnsdag den 28 januari, FN-dagen den 24 oktober och Nobeldagen den 10 december ger ingen ledighet. Flaggan hissas, men arbetet går som vanligt.

Skillnaden blir begriplig om man ser vad de två listorna hedrar. De röda dagarna är till övervägande del kyrkliga högtider som vuxit fram ur kalenderåret. Flaggdagarna är en modern uppräkning av dagar staten valt att uppmärksamma: kungafamiljens namnsdagar och födelsedagar, nationaldagen, veterandagen, valdagarna, FN-dagen, Gustav Adolfsdagen och Nobeldagen.

Hur många flaggdagar finns det?

Förordningen räknar upp 19. Bara 17 av dem infaller varje år: de två övriga är valdagarna.

I förordningen
19 dagar
Infaller varje år
17 dagar
Under 2026
18 dagar

EU-valdagen är den nyaste. Den lades till genom en ändring av förordningen 2023 och saknas fortfarande i många listor på nätet. Anger en sida sjutton flaggdagar rakt av, eller hänvisar den till ett annat författningsnummer än 1982:270, bygger den på en äldre lydelse.

Varför infaller valdagarna bara vissa år?

De följer olika cykler. Riksdagsval hålls vart fjärde år och val till Europaparlamentet vart femte, så de sammanfaller sällan.

EgenskapRiksdagsvalEU-val
Intervallvart fjärde årvart femte år
Datumandra söndagen i septemberinget fast datum, EU sätter ett fönster och varje land väljer dag inom det
Senaste11 september 20229 juni 2024
Nästa13 september 2026datumet är ännu inte fastställt

Sverige har röstat till Europaparlamentet den 26 maj 2019 och den 9 juni 2024. Nästa gång båda valen infaller under samma år är 2034. Först då blir alla dagar i förordningen flaggdagar samtidigt.

När ska flaggan hissas och halas?

Hissningstiden följer årstiden. Halningen sker vid solens nedgång.

1 mars–31 oktober
hissas 08.00
1 november–februari månads slut
hissas 09.00
Halning
vid solens nedgång, dock senast 21.00

Den bortre gränsen gäller hela året, inte bara sommarhalvåret. Norr om polcirkeln, där dygnsrytmen ser helt annorlunda ut delar av året, tillämpas särskilda tider.

För enskilda, föreningar och företag är tiderna en sedvänja snarare än en regel.

Två tidslinjer över ett dygn. Den övre visar sommarhalvåret med flaggan uppe från klockan 08 till kvällen, den nedre vinterhalvåret från klockan 09 till en tidigare solnedgång. En röd linje vid klockan 21 markerar den bortre gränsen.
Hissningstiden följer årstiden. Halningen sker vid solens nedgång, men aldrig efter 21.00.

Måste man flagga på allmänna flaggdagar?

Nej. Förordning (1982:270) räknar upp vilka dagar som är allmänna flaggdagar, men ålägger inte enskilda att flagga. Det finns ingen påföljd för den som låter bli.

För privatpersoner, föreningar och företag är flaggningen helt frivillig. I praktiken flaggar myndigheter, kommuner och många företag ändå, vilket är varför dagarna märks i gatubilden.

Hur flaggar man på halv stång?

Två tredjedelar av stångens höjd, inte halvvägs. Ordningen spelar roll:

  1. Hissa flaggan i topp, den ska alltid först upp hela vägen
  2. Hala ned den till två tredjedelar av stångens höjd
  3. Låt den vara där under dagen
  4. Hissa i topp igen innan den tas ned
  5. Hala flaggan helt

Halv stång hör inte ihop med flaggdagarna. Den används vid dödsfall och begravning. På en allmän flaggdag flaggar man i topp.

Två flaggstänger sida vid sida. Den vänstra flaggan är hissad i topp, den högra hänger märkbart lägre med måttmarkeringar som visar läget.
Halv stång betyder två tredjedelar av stångens höjd, inte halvvägs.

Källor

Senast uppdaterad 9 augusti 2026.

Läs vidare