Under 2026 infaller 18 allmänna flaggdagar i Sverige. Vilka dagar som är flaggdagar regleras i förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar. Listan nedan gäller 2026; längre ner finns även 2027.
Nej. 6 av Sveriges 13 namngivna röda dagar är inte flaggdagar.
Trettondedag jul
Långfredagen
Annandag påsk
Kristi himmelsfärdsdag
Alla helgons dag
Annandag jul
Av påskhelgens röda dagar är bara påskdagen flaggdag. Långfredagen och annandag påsk är det inte.
Att listorna skiljer sig är inget förbiseende. De kommer ur olika författningar: de röda dagarna ur lag (1989:253) om allmänna helgdagar, flaggdagarna ur förordning (1982:270). En dag kan alltså vara ledig utan att man flaggar, och tvärtom.
Är alla flaggdagar röda dagar?
Nej, och det är den vanligare förväxlingen. Bara 7 av årets flaggdagar är röda dagar.
Nyårsdagen
Påskdagen
Första maj
Pingstdagen
Sveriges nationaldag
Midsommardagen
Juldagen
Övriga flaggdagar är vanliga arbetsdagar. Konungens namnsdag den 28 januari, FN-dagen den 24 oktober och Nobeldagen den 10 december ger ingen ledighet. Flaggan hissas, men arbetet går som vanligt.
Skillnaden blir begriplig om man ser vad de två listorna hedrar. De röda dagarna är till övervägande del kyrkliga högtider som vuxit fram ur kalenderåret. Flaggdagarna är en modern uppräkning av dagar staten valt att uppmärksamma: kungafamiljens namnsdagar och födelsedagar, nationaldagen, veterandagen, valdagarna, FN-dagen, Gustav Adolfsdagen och Nobeldagen.
Hur många flaggdagar finns det?
Förordningen räknar upp 19. Bara 17 av dem infaller varje år: de två övriga är valdagarna.
I förordningen
19 dagar
Infaller varje år
17 dagar
Under 2026
18 dagar
EU-valdagen är den nyaste. Den lades till genom en ändring av förordningen 2023 och saknas fortfarande i många listor på nätet. Anger en sida sjutton flaggdagar rakt av, eller hänvisar den till ett annat författningsnummer än 1982:270, bygger den på en äldre lydelse.
Varför infaller valdagarna bara vissa år?
De följer olika cykler. Riksdagsval hålls vart fjärde år och val till Europaparlamentet vart femte, så de sammanfaller sällan.
Egenskap
Riksdagsval
EU-val
Intervall
vart fjärde år
vart femte år
Datum
andra söndagen i september
inget fast datum, EU sätter ett fönster och varje land väljer dag inom det
Senaste
11 september 2022
9 juni 2024
Nästa
13 september 2026
datumet är ännu inte fastställt
Sverige har röstat till Europaparlamentet den 26 maj 2019 och den 9 juni 2024. Nästa gång båda valen infaller under samma år är 2034. Först då blir alla dagar i förordningen flaggdagar samtidigt.
När ska flaggan hissas och halas?
Hissningstiden följer årstiden. Halningen sker vid solens nedgång.
1 mars–31 oktober
hissas 08.00
1 november–februari månads slut
hissas 09.00
Halning
vid solens nedgång, dock senast 21.00
Den bortre gränsen gäller hela året, inte bara sommarhalvåret. Norr om polcirkeln, där dygnsrytmen ser helt annorlunda ut delar av året, tillämpas särskilda tider.
För enskilda, föreningar och företag är tiderna en sedvänja snarare än en regel.
Hissningstiden följer årstiden. Halningen sker vid solens nedgång, men aldrig efter 21.00.
Måste man flagga på allmänna flaggdagar?
Nej. Förordning (1982:270) räknar upp vilka dagar som är allmänna flaggdagar, men ålägger inte enskilda att flagga. Det finns ingen påföljd för den som låter bli.
För privatpersoner, föreningar och företag är flaggningen helt frivillig. I praktiken flaggar myndigheter, kommuner och många företag ändå, vilket är varför dagarna märks i gatubilden.
Hur flaggar man på halv stång?
Två tredjedelar av stångens höjd, inte halvvägs. Ordningen spelar roll:
Hissa flaggan i topp, den ska alltid först upp hela vägen
Hala ned den till två tredjedelar av stångens höjd
Låt den vara där under dagen
Hissa i topp igen innan den tas ned
Hala flaggan helt
Halv stång hör inte ihop med flaggdagarna. Den används vid dödsfall och begravning. På en allmän flaggdag flaggar man i topp.
Halv stång betyder två tredjedelar av stångens höjd, inte halvvägs.